Fenix Hygge

När sjukdom blev affärsmodell

När sjukdom blev affärsmodell

När folkhälsa blir business: Vad händer med sanningen?

Vi lever i en paradox: aldrig tidigare har vi haft så mycket kunskap om hur mat påverkar hälsa – och ändå har vi aldrig varit så sjuka av det vi äter. Bakom denna motsägelse döljer sig en obekväm sanning: det finns starka ekonomiska intressen i att vi fortsätter äta oss sjuka.

💊 En marknad byggd på symptom

Läkemedelsindustrin är en av världens mest lönsamma branscher. Den bygger sin affärsmodell på kroniska tillstånd: högt blodtryck, typ 2-diabetes, fetma, depression, IBS, sömnproblem. Alla dessa tillstånd är starkt kopplade till kost – men behandlas sällan med mat. De behandlas med recept.

Och det är inte konstigt. Ett läkemedel som tas varje dag i 20 år är mer lönsamt än ett som botar på två veckor. Det är därför förebyggande kostråd aldrig får samma marknadsbudget som en ny tablett.

> “Vi äter oss sjuka – och bolagen tjänar på det.” > – Stefan Engeseth, författare till Homo Stupido

🧠 Medikalisering: när vardagsproblem blir diagnoser

Det som förr kallades trötthet, oro eller åldrande har i dag ofta en diagnoskod – och ett läkemedel. Det kallas medikalisering, och det är en process där naturliga variationer i människors liv omdefinieras som sjukdomar. Det är inte alltid illvilligt – men det är alltid lönsamt.

När läkemedelsbolag och livsmedelsjättar ägs av samma koncerner, som Engeseth påpekar, blir sambandet tydligt: den ena handen matar, den andra medicinerar.

💸 Sponsrade studier och tyst kunskap

Forskning visar att läkemedelsindustrin varje år betalar ut miljontals kronor till läkare, forskare och vårdorganisationer. Det sker i form av konsultarvoden, sponsring och utbildningar. Många läkare är ärliga och oberoende – men systemet skapar en kultur där kostens roll marginaliseras.

Samtidigt får läkarstudenter i Sverige i snitt bara några timmars utbildning i näringslära. Det är som att utbilda bilmekaniker utan att lära dem om bränsle.

🧬 Vad händer när vi äter rätt?

Det som skrämmer industrin mest är inte sjukdom – det är friskhet utan beroende. Studier visar att lågkolhydratkost, medelhavskost och växtbaserad mat kan reversera typ 2-diabetes, sänka blodtryck och minska behovet av läkemedel. Men det finns inga patent på broccoli. Ingen tjänar så stora pengar på en morot.

📣 Vår slutsats: Hälsa är inte lönsamt – men det är rätt

Vi anklagar inte läkemedelsindustrin för att vilja oss illa. Men vi måste inse att deras affärsmodell inte bygger på att vi blir friska – utan på att vi fortsätter vara patienter. Det är därför vi måste återta makten över maten. För varje måltid vi lagar från grunden, varje råvara vi väljer framför pulver, är en handling av självständighet.

Våra barn – och hur vi bygger en ny generation som inte växer upp i beroende? Hur skolmaten kan bli revolutionens hjärta? 🍎📚✨

Källor: 1. Dagens PS – Vi äter oss sjuka – och bolagen tjänar på det 2. Dagens Medicin – Så mycket betalade industrin läkarna 5. Läkemedelsvärlden – Medikalisering ger stora ekonomiska vinster

 Som läkare bör man inte få arvoden från läkemedelsindustrin. 

När hälsa hotar vinsten – därför satsas det inte på förebyggande vårda

Vi lever i en tid där vi har mer kunskap än någonsin om hur vi kan förebygga sjukdomar. Ändå läggs det överlägset mest resurser på att behandla – inte förhindra – ohälsa. Varför?

En del av svaret är obekvämt: sjukdom är en lönsam affär.

Läkemedelsindustrin är en av världens mest vinstdrivande sektorer. Intäkterna kommer inte från att människor är friska – utan från att de är tillräckligt sjuka för att behöva behandling, ofta under lång tid. En patient som medicineras i åratal är en stadig inkomstkälla. En frisk människa? Noll intäkt.

Det betyder inte att läkemedel är dåliga eller onödiga – tvärtom, många räddar liv. Men det vi måste våga prata om är detta: systemet har inget ekonomiskt incitament att göra oss friska på riktigt.

Förebyggande åtgärder – som bättre kost, fysisk aktivitet, sömn, stresshantering och tidiga livsstilsförändringar – är bevisat effektiva. Men de är svåra att sälja som produkt. Det finns ingen miljardindustri kring promenader, grönsaker eller sömnvanor.

Så vi sitter fast i en paradox: det som gör oss friska minskar efterfrågan på det som gör andra rika.

Det är dags att ifrågasätta en vårdmodell som reagerar – istället för att förebygga. Vi behöver ett nytt hälsosystem, inte bara ett sjukvårdssystem. Ett där vinsten inte ligger i människors långvariga beroende, utan i deras verkliga välmående.

Frågan är inte om vi har råd att satsa på förebyggande hälsa.

Frågan är: Har vi råd att låta bli?

Vi vet idag att många av våra vanligaste folksjukdomar är starkt kopplade till livsstil – och i hög grad möjliga att förebygga. Men trots det växer de, och miljarderna rullar – inte till förebyggande insatser, utan till behandling.

Psykisk ohälsa – samtal eller piller?

Ta till exempel depression och ångest. Det finns ett enormt behov av stöd, terapi, sociala insatser och tidiga åtgärder i skolor och arbetsliv. Men vad får mest resurser? Läkemedel.

Antidepressiva är i dag bland de mest utskrivna läkemedlen i Sverige. För vissa är de livsviktiga – men de kan också ges rutinmässigt utan att grundproblemet utreds. I en rapport från Socialstyrelsen (2022) konstateras att läkemedelsbehandling ofta ersätter samtalsterapi, trots att forskning visar att KBT kan vara lika eller mer effektiv vid mild till måttlig depression.

Det är billigare att skriva ut ett recept än att satsa på långsiktig, mänsklig behandling. Billigare – men inte bättre.

⚖️ Fetma och obesitas – ett symptom, inte en brist på medicin

Fetmaepidemin fortsätter att växa. Samtidigt är viktminskningsläkemedel som GLP-1-analoger (t.ex. Wegovy, Ozempic) på väg att bli en av de största kassasuccéerna i läkemedelshistorien. De fungerar – men bara så länge du tar dem. Slutar du, återkommer vikten oftast snabbt.

Företagen bakom dessa läkemedel har själva flaggat för att behandling kan behöva ske ”livet ut”.

Det är en affärsmodell – inte en lösning.

Vad händer om vi istället investerar i tidiga insatser, utbildning, kostförändringar, mental träning, gemenskap, sömn, skärmtid, socioekonomiska stödinsatser? Forskningen visar tydligt: livsstilsförändringar fungerar – men de kräver tid, närvaro och långsiktighet. Och det är svårare att paketera i en spruta med mångmiljardvärde.

🍬 Insulinresistens – föregångaren till typ 2-diabetes

Insulinresistens är en tyst epidemi. Den föregår typ 2-diabetes med flera år, och är ofta helt omvändbar genom kost, träning och viktnedgång. Men hur ofta informeras patienter om detta i tid? Istället blir många först medicinerade när blodsockret passerat gränsen för diagnos.

Vi har alltså ett tillstånd som kan förebyggas, bromsas eller vändas – men vi väntar tills det blir en sjukdom.

Varför?

Därför att läkemedel för typ 2-diabetes genererar stabila och återkommande intäkter. Men motion, grönsaker, fasta och sömn – genererar ingen vinst.

💉 Kolesterol – normalvärde eller normal affär?

Kolesterolsänkande läkemedel (statiner) är en av världens mest sålda läkemedelsgrupper. De har sin plats – särskilt vid sekundärprevention. Men för många människor med lätt förhöjda värden hade livsstilsförändringar kunnat ge samma effekt.

Ändå får människor ibland höra att “kolesterol är ärftligt” och att “det här kommer du behöva äta livet ut”. Det låter tryggt, men också passiviserande. Och framför allt – det är inte hela sanningen.

🧯 Systemet släcker bränder – men tänder inte lampan

Vi har byggt ett sjukvårdssystem som är reaktivt. Det rycker in när kroppen redan är i kris. Men hur många av dessa kriser kunde ha undvikits? Hur mycket lidande, oro, biverkningar och pengar kunde vi ha sparat?

Enligt WHO är upp till 80 % av all hjärt-kärlsjukdom, stroke och typ 2-diabetes möjliga att förebygga. ÅTTIO procent.

Men förebyggande vård är ett långsamt, lågintensivt arbete. Det är inte dramatiskt, inte medialt, inte lönsamt i traditionell mening.

Och ibland möts det av motstånd.

🧱 De som ifrågasatt – och fått betala priset

Det finns läkare, forskare och hälsoprofiler som lyft frågan om livsstilsmedicinens roll – och ställt kritiska frågor om läkemedelsindustrins inflytande. Alla har inte blivit populära.

  • Dr. Aseem Malhotra, brittisk hjärtläkare, har länge ifrågasatt det ensidiga fokuset på kolesterolsänkande läkemedel och istället förespråkat kostförändringar. Han har fått både pris och kritik, och blivit avvisad från delar av det medicinska etablissemanget.
  • Dr. Rangan Chatterjee, känd från BBC:s “Doctor in the House”, fokuserar på att behandla grundorsaker till sjukdom. Han menar att vården måste förändras från bot till förebyggande. Hans röst är populär bland patienter – men ses som kontroversiell av vissa kollegor.
  • Flera svenska vårdpersonal som lyft kostens roll – särskilt lågkolhydratkost vid diabetes – har blivit kritiserade, tystade eller avrådda från att föreläsa.

Det är lättare att följa protokoll än att utmana ett system.

🔚 Avslutning:

Vi har byggt fel system – och det kostar oss livet

Vi kan inte längre blunda för det uppenbara: vi har byggt ett vårdsystem som är bättre på att förvalta sjukdom än att främja hälsa. Ett system där människors långvariga lidande blivit till stabila intäktsströmmar. Där vi väntar på att folk blir sjuka – istället för att hjälpa dem att förbli friska.

Och vi gör det trots att vi vet bättre.

🧭 Det är dags att byta riktning – och det måste ske nu

Det räcker inte med att skylla på läkemedelsbolag eller enskilda läkare. Det här är ett systemfel – och det kräver systemansvar.

💡 Vem måste ta ansvar?

  1. Regeringen och riksdagen – måste omfördela resurser från akut vård till förebyggande insatser, på riktigt. Det handlar om skattepengar. Det handlar om folkhälsa. Och det handlar om att våga stå emot lobbygrupper med enorma ekonomiska intressen.
  2. Socialstyrelsen och regionerna – behöver uppdatera riktlinjer och ersättningsmodeller, så att långsiktigt hälsoarbete faktiskt lönar sig för vården. Idag får primärvården mer betalt för ett besök där ett läkemedel skrivs ut, än för ett samtal om kost, rörelse eller livsstil.
  3. Skolan och förskolan – måste bli en plattform för hälsa, inte bara utbildning. Gratis frukt och grönt, daglig rörelse, sömnkunskap och stresshantering borde vara lika självklara som matte.
  4. Medier och opinionsbildare – måste sluta okritiskt hylla varje “mirakelpiller” och börja granska systemet bakom. Det handlar inte om att vara emot läkemedel – utan för verklig hälsa.
  5. Vi själva – måste börja kräva mer än snabba lösningar. Vi måste våga ställa frågan: Varför får vi inte veta mer om hur vi håller oss friska? Och: Vem tjänar på att vi inte gör det?

🚨 Uppmaning: Hälsa är inte en produkt. Det är en mänsklig rättighet.

Det är dags att kräva ett nytt tänkande. Ett där vården får mandat att arbeta långsiktigt. Där livsstil och förebyggande inte är “fluff”, utan fundament. Där vår främsta fråga inte är Hur behandlar vi detta?, utan:
Hur kunde vi ha förhindrat det från början?

Det är inte radikalt. Det är rimligt.

Det är inte dyrt. Det är nödvändigt.

Och det börjar med att vi slutar acceptera status quo.

Fenix Hygge har två djupt mänskliga och avgörande kärnfrågor:

Näringsrik mat ska vara en rättighet – inte ett privilegium för de välbärgade.

Samhället måste satsa på förebyggande vård – inte bara behandling med läkemedel.

När du närmar dig….upprätthålla momentum när du leder diskussionen mot dess slutstadier.

Generation Z och framtidens hälsa

Vi har många viktiga och kraftfulla frågor om folkhälsa, läkemedelsindustrins inflytande, vetenskapens integritet och sambandet mellan kost, livsstil och kroniska sjukdomar. (informativ, ifrågasättande, avslöjande eller opinionsbildande)

Varför ökar diabetes trots miljardrullning i mediciner?

Sjukare befolkning – trots mer mediciner: Vad är det som inte fungerar?

När medicinen sviker: Behöver vi en ny syn på hälsa?

Kost, livsstil och makt: Vem tjänar på att vi är sjuka?

Vetenskap till salu? Om industrins inflytande över forskning och politik

Oligarkins grepp om vår hälsa – från läkarutbildning till livsmedelsstrategi

Hur Coca-Cola styrde bort hälsodebatten från socker till träning

När folkhälsa blir business: Vad händer med sanningen?

Vår tids stora hälsoparadox

Vi lever i en tid där vi aldrig har haft mer tillgång till mediciner – ändå blir befolkningen allt sjukare. Diabetes ökar lavinartat, trots miljarder som satsas på läkemedel. Samtidigt ser vi liknande mönster inom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, högt blodtryck och andra kroniska tillstånd. Vad är det egentligen som går fel?

När medicinen inte räcker

Den moderna medicinens framgångar kan inte förnekas, men i kampen mot livsstilsrelaterade sjukdomar står vi ofta still – eller går bakåt. Mediciner lindrar symptom, men förändrar sällan grundorsaken. Vi behandlar det biologiska resultatet av en ohållbar livsstil – istället för att förändra livsstilen.

Vad dog människor egentligen av under pandemin?

I vissa länder som inte erkände covid som dödsorsak utan genomförde obduktioner, visade det sig att många dödsfall snarare handlade om underliggande kroniska tillstånd: fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom. Det är inte ett virus som skördar flest liv – det är åratal av försummad metabol hälsa.

Vetenskapens oberoende – en illusion?

Är vetenskapen fri, eller är den korrumperad? Forskning finansieras i stor utsträckning av läkemedelsindustrin. Frågeställningarna styrs, och resultaten blir ofta som beställaren önskar. Det finns många exempel på betalda forskare och läkare, även internationellt, som agerat språkrör för industrin. Frågan är: Hur mycket påverkas även svensk sjukvård?

Får svenska läkare ta emot pengar?

I Sverige är det inte förbjudet för läkare att ta emot ersättning från läkemedelsbolag i form av föreläsningsarvoden, sponsrade konferensresor eller konsultarvoden. Det rapporteras visserligen, men påverkan är svår att mäta – särskilt när utbildningsmaterial och forskning också styrs av samma aktörer.

Exemplet Coca-Cola: Att flytta fokus från socker till fysisk aktivitet

Ett känt fall är Coca-Colas finansiering av forskning som syftade till att tona ner kostens roll i fetmaepidemin. I stället drevs kampanjer där fysisk aktivitet lyftes fram som lösningen – trots att forskning tydligt visar att övervikt främst handlar om energiintag, inte brist på motion. [Exempel: Coca-Cola Global Energy Balance Network, avslöjat 2015.]

Vägen framåt – är det dags att tänka om?

Vi måste börja ställa rätt frågor. Vad skulle hända om resurser i stället satsades på att sprida kunskap om riktig mat, stresshantering, rörelseglädje och livsstilsförändring? Vad skulle det innebära om vården fokuserade på helhet och förebyggande arbete – i stället för livslång medicinering?

Det är inte bara vår hälsa som står på spel – utan vår frihet att få tillgång till sann kunskap.

läkemedelslobbying i Sverige:

👥 Externa ersättningar till läkare & forskare

📚 Fortbildning & intresseberoenden

  • Sverige är ett av få EU-länder utan krav på oberoende fortbildning för läkare – innebär att läkemedelsindustrin ofta står för utbildning och konferenser aftonbladet.se+1aftonbladet.se+1.
  • Exempelvis fick Europeiska åderförkalkningsföreningen (EAS) 2015 ca 11 miljoner kronor från fyra stora läkemedelsbolag, i huvudsak för att driva utbildningar och kongresser riksdagen.se+7aftonbladet.se+7aftonbladet.se+7.

🏛️ Lobbying via patientorganisationer & Almedalen

  • Mellan 2014–2018 gav läkemedelsföretag knappt 7 miljoner euro under Almedalsveckan – ofta för aktiviteter med syfte att påverka politiker och förmedla budskap om sjukdomar och behandlingar dagensmedicin.se.
  • Forskare varnar att detta skapar ojämlikhet inom patientorganisationer: vissa får stora resurser, andra nästan inget forskning.se+15dagensmedicin.se+15reddit.com+15.

⚖️ Myndigheter & industrins inflytande

  • Läkemedelsverket finansieras till ungefär 95 % via avgifter från industrin reddit.com+9kurera.se+9lakemedelsvarlden.se+9.
  • Riksrevisionen rapporterar att flera experter åt Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och SBU har kopplingar till industrin – vilket väcker misstankar om strategisk påverkan riksdagen.se.
  • Kritiker menar att detta påverkar vilka studier som godkänns (t.ex. indikationsutvidgning av losartan) lakemedelsvarlden.se+1kurera.se+1.

🕵️ Korrosion inom vetenskapen?

  • Interpellation i riksdagen 2018 hävdar att cirka hälften av Läkemedelsverkets utredare tidigare haft kopplingar till läkemedelsföretag riksdagen.se+1riksdagen.se+1.
  • Fall av forskare som fått industribidrag för att marknadsföra läkemedel – exempelvis psykiatrikern Håkan Jarbin – diskuteras som tydliga exempel på jävsproblem riksdagen.se.
  • En studie från Lund visade over 500 fall av olaglig eller vilseledande marknadsföring i Sverige enligt interna branschriktlinjer reddit.com+2forskning.se+2reddit.com+2.

🔍 Röster från Reddit

“Det är inte korruption om näringslivet gör det…” – användes som argument för varför systemet är så svårt att förändra reddit.com.

“När läkemedelsföretag ger ekonomiskt stöd till patientföreningar… leder till kommersiellt drivna ojämlikheter” aftonbladet.se+10dagensmedicin.se+10reddit.com+10.

🧩 Vad betyder detta för Sverige?

OmrådePåverkan
BeslutsfattandePolicy och riktlinjer kan vinklas – läkare och majmyndighetspersonal har intressekonflikter
Forskning & kunskapSelektiv publicering prioriteras – negativa resultat undanhålls
Patienters förtroendeOm läkare förespråkar läkemedel de fått betalt för – risk för överförskrivning och minskad tilltro
Demokratisk transparensLobbymöten saknar register – medborgare har begränsad insyn

🛡️ Vad kan göras?

  1. Inför obligatoriskt lobbyregister – skärper öppenhet om vem som träffar politiker reddit.com+1reddit.com+1
  2. Stärk offentlig finansiering av vidareutbildning och konferenser för läkare
  3. Begränsa eller förbjuda industriers direktfinansiering av patientorganisationer
  4. Skärp lagen så att jävsregler följjs av myndigheter och experter
  5. Inför tuffare sanktioner för vilseledande marknadsföring

💡 Sammanfattning

Sveriges läkemedelslobbying är omfattande och sker på flera nivåer – från lobby via patientorganisationer och myndigheter till direkta ersättningar till läkare och forskare. Detta påverkar forskning, medicinska rekommendationer och politiska beslut. Förslagen ovan syftar till att öka transparens och återför vetenskaplig trovärdighet till folkhälsoområdet. Vill du att jag söker fler förslag, särskilt nyare rapporter eller internationella jämförelser?

Källor

Citeringar

Mer

Forskningsfusk och om vi verkligen satsar pengar på rätt forskning:

🔬 Systematiskt forskningsfusk i läkemedelsindustrin

  • Tidigare chefredaktörer på New England Journal of Medicine, Marcia Angell och Arnold Relman, har varnat för att kliniska studier ofta är partiska och överdriver positiva resultat när industrin finansierar dem – NEJM-studier visade att industrisponsrade studier rapporterar positiva resultat 70 % oftare än statligt finansierade studier lifesciencesweden.se+8dn.se+8dn.se+8newsvoice.se.
  • Observationsstudier visade att endast 3 av 36 negativa studier om antidepressiva publicerades, medan 36 av 37 positiva studier publicerades – en tydlig tecken på selektiv publicering newsvoice.se.

Forskningsfusk i Sverige

Karolinska-missar och Macchiarini-skandalen

Svagheter i utredningssystemet

  • Sverige är faktiskt sämst i Norden på att utreda forskningsfusk – utredningar hanteras av interna jurys (universitet/rektorer), vilket medför jäv nyheter.ki.se+6dn.se+6dn.se+6.
  • Regeringen föreslog 2019 en självständig myndighet för forskningsfusk, med tydligare rapporteringskrav, för att undvika nya Macchiarini-skandaler reddit.com+5aftonbladet.se+5aftonbladet.se+5.

🌍 Globalt – allt fler återkallelser och retractioner

  • En studie från 2000–2021 visar att antalet retraktioner inom biomedicin i Europa fyrfaldigats, och två tredjedelar beror på forskningsfusk lakemedelsvarlden.se+7reddit.com+7dn.se+7.
  • Globala exempel visar att upp till 85 % av stora läkemedelsföretag har fått böter för illegala aktiviteter – allt från mutor till marknadsföring av läkemedel utanför godkända indikationer reddit.com+1reddit.com+1.

💸 Lägger vi pengar på rätt forskning?

  1. Selektiv publicering: Industrisponsrade studier ger en sned bild av effektiviteten, och resurser kan hamna i fel behandlingsstrategier newsvoice.se.
  2. Etiska överträdelser: Skandaler som Macchiarini visar att högprofilerade projekt kan falla igenom och uppvisa vanvård – trots stora resurser .
  3. Strukturella brister: Utan en intern oberoende utredningsmyndighet och med jäv inom universiteten, prioriteras inte riktigt oberoende och kvalitet .

✅ Förslag på förbättringar

  • Inför en oberoende granskningsmyndighet, med mandat att utreda misstänkt forskningsfusk – ej via universitetens egna strukturer.
  • Sanktioner som räcker längre: maxstraff för forskningsfusk var fram till 2017 endast 6 månader i fängelse – vilket är otillräckligt dagensmedicin.se+2dn.se+2dn.se+2aftonbladet.se.
  • Ökad transparens och öppen data: krav på att alla studier registreras i öppna databaser med fullständiga resultat.
  • Stärk offentlig finansiering av forskning, med krav på oberoende utformning från koppling till kommersiella intressen.
  • Aktiv insyn från civilsamhället och små forskningsinstitutioner som inte är bundna till industrins finansiering.

🧭 Slutsats

Forskningsfusk är tydligt utbrett både globalt och i Sverige – och mycket pengar riskerar gå till felaktiga eller vilseledande studier. Det är tydligt att vi behöver reformera granskningssystemen, vässa lagen mot fusk och öka både fundingens oberoende och insyn för att säkerställa att forskningspengarna verkligen leder till genuina genombrott och förbättrad folkhälsa.

Källor

Citeringar

Mer

specifika exempel på framgångsrika reformer?

Här är konkreta exempel på framgångsrika reformer – både i Sverige och internationellt – som har stärkt forskningens integritet och motverkat forskningsfusk:

Sverige – oberoende tillsyn och centrala mekanismer

1. Nationella myndigheten Npof (2020)

2. Uppsala universitets interna reform (2017)

  • Införde centraliserad rutin där misstankar snabbt hanteras på universitetsnivå via en särskild utredningsnämnd, och beslut fattas enligt OECD-standard för oredlighet .
  • Målet är snabba, rättssäkra och konsekventa processer – ofta färdiga inom sex månader enrio.eu+4uu.se+4retractionwatch.com+4.

3. KI:s förbättrade etikarutiner

  • Karolinska Institutet har skapat särskilda funktioner: Council for the Investigation of Deviations, som bedömer ärenden och sorterar mellan Npof och lokal hantering.
  • KI erbjuder även etikseminarier och rådgivning till forskare – proaktivt förebyggande arbete enrio.eu+4ki.se+4nordicpolicycentre.org.au+4.

🌍 Internationella framgångsexempel

🔹 Danmark (sedan 1992)

🔹 Netherlands Research Integrity Network (NRIN)

  • Ett nätverk som samordnar universitet, sjukhus och finansieringsorgan med utbildning, seminarier och regelbundna möten om etik.
  • Har lett till enhetliga riktlinjer och stärkt samverkan inom akademin reddit.com+4nordicpolicycentre.org.au+4uu.se+4.

🔹 Nederländernas Code of Conduct + LOWI

🔹 Australien – obligatorisk utbildning och ansvarsutkrävande

  • Chief Scientist uppmanade 2019 till obligatoriska kurser om forskningsintegritet och bedömning av handledarkompetens, samt att forskare ska visa kvalité framför kvantitet vid ansökningar .

✅ Sammanfattning – Vad gör skillnad?

ÅtgärdEffekt
Oberoende central myndighet (Npof, Danmark, LOWI)Mellanled inför universitet elimineras – rättssäkrare hantering
Tydliga definitioner och lagstödVad är oredlighet klargörs – färre gråzoner
Offentlig rapportering och visselblåsarskyddTransparens ökar – förtroendet stärks
Utbildning & kulturbyggandeProaktiv insikt främjar integritet (Australien, KI, NRIN)
Oberoende etikkoder & nätverkGränsöverskridande praxis sprids och hålls uppdaterade

🔚 Slutsats

Ja – vi lägger nu pengar och resurser där de gör störst nytta. Men reformerna är relativt nya (Npof från 2020) och kräver kontinuerlig uppföljning – särskilt om de ska bibehållas över tid. Andra länder har visat vägen med strukturella och kulturella lösningar som Sverige redan har börjat implementera. Det är en global trend – forskningsintegritet är en långsiktig investering i vetenskapens trovärdighet.

Vill du att jag går djupare in på något av dessa system – t.ex. NRIN i Nederländerna, Npof:s årsrapporter eller Australiens utbildningsprogram?

Källor

Citeringar

Mer

hur Coca-Cola försökte påverka hälsodebatten genom att rikta fokus bort från kost (särskilt socker) och i stället lyfta fysisk aktivitet:

Hur Coca-Cola styrde bort hälsodebatten från socker till träning

Under många år har forskare och folkhälsoexperter pekat på ett tydligt samband mellan överkonsumtion av socker och den ökande förekomsten av fetma, typ 2-diabetes och andra livsstilsrelaterade sjukdomar. Mitt i denna debatt valde Coca-Cola – världens största dryckestillverkare – att använda sin ekonomiska makt för att förändra narrativet.

En medveten strategi

År 2015 avslöjade New York Times att Coca-Cola i hemlighet finansierat organisationen Global Energy Balance Network (GEBN) – ett nätverk av forskare och hälsoexperter som offentligt hävdade att övervikt främst beror på brist på motion, inte på vad människor äter och dricker. Det var ett budskap som låg helt i linje med Coca-Colas intresse: att tona ner sambandet mellan sockersötade drycker och fetma.

Organisationen presenterades som en oberoende forskargrupp, men interna e-postmeddelanden visade att Coca-Cola haft stort inflytande över både innehåll och kommunikation. Företaget donerade över 1,5 miljoner dollar till GEBN, och styrde i praktiken delar av dess agenda.

Retorikens kraft

Genom att sprida budskapet att ”alla kalorier är lika” och att fysisk aktivitet kan kompensera för dålig kost, lyckades Coca-Cola under en tid skapa tvivel kring kostens betydelse. Detta trots att mängder av forskning visat att socker – särskilt i flytande form – har en unik påverkan på viktreglering, insulinresistens och aptitkontroll.

Budskapet slog an särskilt i medier och på sociala plattformar, där träningskultur ofta lyfts som lösningen på ohälsa – ett narrativ som passade företaget väl. Samtidigt sponsrade Coca-Cola idrottsevenemang, olympiska spel och hälsoinitiativ – allt för att förknippas med ”aktiv livsstil”.

Kritik och motreaktioner

Avslöjandena väckte stor kritik. Många forskare och folkhälsoorganisationer ansåg att Coca-Cola försökte vilseleda allmänheten och urholka förtroendet för oberoende vetenskap. Flera universitet och forskare som tagit emot pengar från GEBN tvingades ta avstånd från samarbetet.

I kölvattnet av skandalen lades GEBN ner, och Coca-Cola gick ut med löften om större öppenhet kring sina forskningssamarbeten. Men frågan om hur företag kan påverka forskning och folkhälsopolitik är fortfarande aktuell.

Slutsats

Coca-Colas agerande visar hur starka ekonomiska intressen kan forma den offentliga hälsodebatten. Genom att fokusera på träning i stället för kost – särskilt socker – lyckades företaget under en tid förskjuta uppmärksamheten från sina egna produkter.

Det understryker vikten av oberoende forskning, transparent finansiering och kritiskt tänkande – inte minst när det gäller vår hälsa.

fortsättning som leder in till en djupare debatt – om hur livsmedelsindustrin, i likhet med Coca‑Cola, aktivt manipulerar forskning och folkhälsa:

🧠 Vi är lurade – igen och igen

Vi trodde att fetma- och hälsokrisen berodde på ”för mycket socker”. Men när lekplatsen hotades började bolagen luta sig på ett fyndigt förskjutningstaktik: det handlar inte om vad vi stoppar i oss, utan det handlar om hur mycket vi rör på oss. Låt oss titta närmare:

✅ Från socker till motion – en strategisk omdirigering

▶ 2015 års avslöjande om Global Energy Balance Network – finansierad av Coca‑Cola med över 1,5 miljoner dollar – rockade verkligheten. De styrde aktivt forskning och PR för att luta hälsodebatten mot träning och bort från sockerskuld. Budskapet? “Kalorier är kalorier – det spelar ingen roll varifrån de kommer” .
▶ Detta sitter djupt i historien – Sugar Research Foundation i 1960‑talet betalade Harvardprofessorer för att skuldbelägga fetter istället för socker – informationen blev bas för näringsrekommendationer i decennier glamour.com+1pbs.org+1.

🌍 Detta är inte unikt för Coca‑Cola

  • 1960‑70‑talets sockerlögn: Industrins kampanj för att censurera triggande studier om triglycerider och cancer – och få bort socker från dödsorsakslistan .
  • Ultra‑processed‑livsmedel (UPF): Denna industri spenderar mer på lobbying än tobak och alkohol – allt för att hävda att processade livsmedel inte orsakar fetma .
  • Zucchinodryck, godis och POM Wonderful: Flera branschgrupper finansierade forskning som fann hälsosamma effekter av deras produkter – självklart till förmån för marknadsföring theguardian.com.

💥 Retorisk knockout‑fråga

Om dessa bolag med stort kapital kan manipulera vetenskap och opinion – vem kan vi lita på när det gäller vad vi slänger i oss?

Vi talar inte längre om enskilda incidenter – vi talar om ett mönster: industriellt finansierat vetande, skruvat så att det passar affärsintressen, gömt bakom oberoende nyligen fynd.

🗣️ Det är tid för en ny allmän hälsodebatt

  1. Transparens nu! Dra undan ridåerna från alla forskningsfinansiering – vem betalar vem?
  2. Oberoende beslut – taktiskt stöd, inte bindande avtal mellan bolag och forskare.
  3. Förbjud frontgrupper – där industrin döljer sig som vetenskapliga företrädare.
  4. Utbilda press och konsumenter – så att vi upptäcker när vi blir matade med PR, och inte genuin fakta.

🧭 Avslutande uppmaning – låt debatten börja här:

👉 Hur engagerar vi politik och vård i detta?
👉 Hur säkerställer vi att näringsrekommendationer baseras på oberoende fakta, inte detergenter i gas?

👉 Hur får vi pressen att ställa rätt frågor: ”Vem finansierar studien?”

⚠️ Vi behöver en revolt mot falska sanningar om vår hälsa

Det är dags att se livsmedelsdebatten för vad den egentligen är – en kamp mellan kapital och folkhälsa. Och i den kampen står vi alla på spel.

Relevanta nyheter om livsmedelsindustrins påverkan

businessinsider.com

How Coke misled America

18 mars 2025

glamour.com

The Sugar Industry Is Behind a Decades-Old Secret Plan to Influence Scientific Research

13 sep. 2016

ft.com

’Deny, denounce, delay’: the battle over the risk of ultra-processed foods

23 maj 2024

Källor

kakolakohyge545

, , , ,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *