Matens pris: det vi inte ser på kvittot

När vi står i butiken och väljer mellan en påse frysta köttbullar och ett kilo ekologisk nötfärs, är det lätt att tro att priset på etiketten berättar hela sanningen. Men det gör det inte. Det verkliga priset på maten betalas i andra valutor: i sjukvårdskostnader, i utarmad jord, i barns koncentrationssvårigheter och i förlorad livsglädje.

🧠 Den medicinska kostnaden

Ultraprocessad mat – ofta billig, lättillgänglig och aggressivt marknadsförd – är starkt kopplad till fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och psykisk ohälsa. Enligt Världshälsoorganisationen WHO (World Health Organization) står dålig kost för fler dödsfall globalt än tobak. I Sverige kostar livsstilsrelaterade sjukdomar samhället miljarder varje år – men dessa kostnader syns inte i butikshyllan. De syns i vårdköer, sjukskrivningar och förlorade livsår.

🌍 Den ekologiska kostnaden

Billig mat är ofta dyr för planeten. Monokulturer, konstgödsel, bekämpningsmedel och långa transporter utarmar jordar, förorenar vatten och bidrar till klimatförändringar. Samtidigt får regenerativa bönder kämpa i motvind – trots att de bygger upp ekosystemen vi alla är beroende av.

🤝 Den sociala kostnaden

När näringsfattig mat är billigare än råvaror, drabbas låginkomstfamiljer hårdast. Barn växer upp med näringsbrist, övervikt och sämre förutsättningar i skolan. Mat blir en klassfråga – inte en rättighet. Det är inte bara orättvist. Det är farligt.

ta citat från fenix dieten: lätta efter Dyrast av allt är våran hälsa

Momsens mörka historia

Sedan 1996 är momsen på livsmedel i Sverige 12 %. Det låter rimligt – tills man inser att den gäller lika för en ekologisk morot som för en sockrad energidryck. Det finns ingen differentiering mellan näringsrik och näringsfattig mat. Samtidigt är momsen på restaurangmat också 12 %, vilket gör att snabbmat ofta är billigare än att laga mat hemma.

Enligt Riksrevisionens granskning kostar den nedsatta momsen staten cirka 27 miljarder kronor per år – men den gynnar inte främst låginkomsttagare, utan fördelas oproportionerligt till höginkomsttagare. Det är alltså varken rättvist eller effektivt.

Och medan staten tar in 12 % i moms på varje livsmedel, tjänar dagligvaruhandeln i snitt bara 2–3 % i vinstmarginal, i det långa kedjan*. Det är alltså staten – inte bara butikerna – som gör den största vinsten på maten.

En ny prismodell för framtiden

Vi föreslår:

• 0 % moms på råvaror: grönsaker, frukt, kött, fisk, ägg, (baljväxter)
• Högre moms på ultraprocessade produkter med låg näringstäthet
• Subventioner till regenerativa jordbruk
• Skolmat lagad från grunden
• ”Ekonomiskt stöd” till behövande hushåll för att köpa råvaror och laga mat hemma

Det är dags att prissätta mat efter dess verkliga värde – inte bara dess vikt.

📚barnens framtid och skolans roll i matens renässans?

🥕Hur läkemedelsindustrin tjänar på att vi inte äter rätt? 🥕

Källor: 1. Skatteverket – Momssatser och undantag 2. Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel 3. TN – Så mycket tjänar staten på maten 4. Riksdagen – Momsens fördelningseffekter

Avslutning med viktiga insikter

WHO har tydligt rekommenderat att alla länder bör beskatta ohälsosamma livsmedel (som socker sötade drycker) och subventionera hälsosamma alternativ (som frukt, grönsaker och fullkorn) för att förbättra folkhälsan och minska ojämlikhet.

📣 Vad WHO säger:

• Stark rekommendation: Inför skatt på socker sötade drycker – det har visat sig minska konsumtionen och öka produkt re-formulering.
• Villkorad rekommendation: Inför skatt på livsmedel med högt innehåll av mättat fett, socker och salt.
• Villkorad rekommendation: Subventionera hälsosamma livsmedel – särskilt riktat till låginkomstgrupper – även om evidensen för långsiktig effekt ännu är begränsad.

Varför har Sverige inte agerat?

Trots att 85 av WHO:s 194 medlemsländer redan infört punktskatter på sockersötade drycker, har Sverige ännu inte infört någon sådan skatt eller subvention. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har föreslagit detta både 2017 och 2024, men politisk vilja har saknats3.

Enligt en undersökning från 2024 är 9 av 10 svenskar positiva till att ta bort momsen på frukt och grönt, och 2 av 3 vill se skatt på sockersötade drycker. Det finns alltså folkligt stöd – men ännu ingen konkret handling.

Vill du att jag skriver ett kapitel till boken om detta – eller kanske en debattartikel som sätter press på beslutsfattarna? Det här är en nyckelfråga i kampen för ett friskare och mer rättvist matsystem. 🌱📣

Källor: WHO:s rekommendationer via Folkhälsomyndigheten Health Inequalities – WHO:s riktlinjer för finanspolitik Statskontoret – Subvention av hälsosam mat (PDF) Livsmedelsverket om styrmedel och skolfruktsstöd WHO:s faktablad om skatt och subventioner (PDF)

När staten svek maten: Varför Sverige ännu inte subventionerar hälsa

> “Om maten är nyckeln till hälsa – varför beskattar vi då broccolin men inte läsken?”

Sverige har länge betraktats som ett föregångsland i folkhälsofrågor. Vi har gratis skolmat, hög vaccinationsvilja och en stark offentlig vård. Men när det gäller ett av våra viktigaste verktyg för att förebygga sjukdom – nämligen maten – har staten hittills svikit. WHO:s tydliga rekommendationer om att beskatta ohälsosamma livsmedel och subventionera näringsrik mat har legat på bordet i flera år. Ändå har Sverige inte agerat.

Varför?

📉 WHO är tydlig – men vi är tysta

Redan 2016 slog WHO fast att punktskatter på sockersötade drycker är ett effektivt sätt att minska konsumtionen, förbättra folkhälsan och öka jämlikheten. Sedan dess har över 85 länder infört sådana skatter – inklusive Storbritannien, Mexiko, Chile och Finland.

Samtidigt rekommenderar WHO att stater subventionerar frukt, grönsaker och andra hälsosamma livsmedel, särskilt riktat till låginkomstgrupper. Det är inte radikalt. Det är logiskt: varför ska det vara billigare att köpa en sockrad energidryck än en påse morötter?

Men Sverige? Fortfarande inga sådana styrmedel. Trots att 9 av 10 svenskar är positiva till att ta bort momsen på frukt och grönt. Trots att ohälsosamma matvanor är den största påverkbara riskfaktorn för sjukdom och död i landet.

🧮 Vi beskattar hälsa – och subventionerar sjukdom

I dag är momsen på livsmedel 12 % – samma för ett äpple som för en chipspåse. Samtidigt är läsk och godis ofta billigare per kalori än näringstät mat. Och medan vi diskuterar kirurgi och GLP-1-mediciner för miljardbelopp, läggs noll kronor på att göra verklig mat billigare.

Det är inte bara ohållbart – det är omvänt.

För varje krona vi skulle investera i subventionerade råvaror, sparar vi sannolikt mångdubbelt i minskad sjukvårdsbörda. Men ändå: tystnad.

📣 Vår uppmaning till politiken

Det är dags att agera. Inte i nästa budget – utan nu.

Vi kräver att regeringen:

• Tar bort momsen på frukt, grönsaker och basråvaror
• Inför punktbeskattning på sockersötade drycker och ultraprocessat
• Inför matcheckar för barnfamiljer med låg inkomst – riktade till råvaror
• Gör skolmaten till nationell prioritet – med stöd för lokal, näringsrik mat
• Mäter folkhälsans utveckling utifrån verklig matkonsumtion – inte bara BMI

Om ni inte vågar för folkhälsans skull – gör det i alla fall för statens plånbok. Det är en av de billigaste folkhälsoinsatser vi kan göra.

Att låta det kosta mer att äta rätt än att äta fel är inte bara kortsiktigt. Det är ett svek. Mot våra barn. Mot framtiden. Mot vår egen mänskliga rätt till näring.

Referenser:

• WHO:s rekommendation om skatt & subventioner
• Statskontorets rapport om subventioner
• Livsmedelsverket 2024 – Politiken måste ta matens roll på allvar
• Novus-undersökning om matmoms
• World Cancer Research Fund – Taxing unhealthy food

Fördelarna med att satsa på barns välmående

Mat är inte bara kalorier – det är värdighet

📊 Hur mycket tjänar staten på maten?

• Moms på livsmedel är 12 %.
• På ett matköp för 100 kr går alltså 12 kr direkt till staten i moms.
• Enligt Tidningen Näringslivet tjänade staten 11,4 miljarder kronor extra bara på matmomsens ökning under inflationen – mer än hela dagligvaruhandelns vinst samma år.
• Staten får alltså in flera tiotals miljarder kronor per år i moms på mat – trots att det är en låg momssats jämfört med 25 % på andra varor.

💰 Hur stor del av statens intäkter kommer från moms?

• Totalt drog momsen in ca 560 miljarder kronor till staten 2023.
• Av detta utgör livsmedelsmoms en betydande del – även om den exakta andelen varierar.
• Moms är den tredje största inkomstkällan för staten, efter inkomstskatt och arbetsgivaravgifter.

🍎 Har staten råd att subventionera frukt och grönt?

Ja. Exempel:

• Att ta bort momsen på frukt och grönsaker skulle kosta staten cirka 3–5 miljarder kronor per år – en bråkdel av totala momsintäkter.
• En riktad subvention till låginkomsttagare och barnfamiljer (t.ex. matcheckar eller rabattkort) skulle kunna kosta ännu mindre – men ge stor effekt på folkhälsan.
• WHO och Folkhälsomyndigheten har båda rekommenderat detta som kostnadseffektiva åtgärder för att minska sjukdom och ojämlikhet.

💡 Slutsats

Staten tjänar mer på maten än någon annan aktör i kedjan – och har både ekonomiskt och moraliskt utrymme att investera i bättre matvanor för dem som behöver det mest. Det är inte en kostnad. Det är en framtidsinvestering.

Hur rimligt och genomförbart det faktiskt är att subventionera hälsosam mat för dem som behöver det mest? Det här är siffror som kan förändra politiken – om vi gör dem synliga.

💚🥦📣

📊 Hur stor andel av statens intäkter kommer från matmoms?

• Totalt får staten in cirka 560 miljarder kronor per år i moms.
• Av detta kommer cirka 12 % från livsmedel, eftersom mat har en reducerad momssats på 12 % (jämfört med 25 % på det mesta annat).
• Det innebär att maten står för ungefär 60–70 miljarder kronor per år i momsintäkter.
• Av detta utgör frukt och grönsaker en mindre del – uppskattningsvis 10–15 miljarder kronor per år.

Det betyder att momsintäkterna från frukt och grönt motsvarar cirka 2–3 % av alla statens momsintäkter, och mindre än 1 % av statens totala skatteintäkter.

🍎 Vad skulle det kosta att ta bort momsen på frukt och grönt – bara för låginkomsttagare?

Enligt Chalmers rapport om matskatteväxling och SNS-studien om folkhälsa och moms:

• Om man riktar momsbefrielsen endast till låginkomsttagare och barnfamiljer, skulle kostnaden bli betydligt lägre – kanske 1–2 miljarder kronor per år.
• Det motsvarar mindre än 0,2 % av statens totala skatteintäkter – alltså en mycket liten investering med stor folkhälsonytta.

💡 Slutsats

Att ta bort momsen på frukt och grönt för alla skulle kosta staten cirka 10–15 miljarder kronor per år – men ge tillbaka i form av minskad sjukvårdskostnad, ökad livskvalitet och minskad ojämlikhet. Att göra det riktat till låginkomsttagare skulle bara kosta en bråkdel – och är fullt genomförbart redan i dag.

Källor: 1. TN – Så mycket tjänar staten på maten 2. Företagande.se – Sänkt moms på grönsaker kan spara samhället miljarder 4. Chalmers – Matskatteväxling med sänkt moms 5. Dagens Samhälle – Slopa momsen på frukt och grönt 3. Skatteverket – Momssatser och undantag

Moms 0 kr

Ingen moms på råvaror – statens återbäring och satsning på hälsa och framtiden