En överlevnadsguide när vården sviker 4

Operationsberättelsen

Jag opererades på södertälje sjukhus. Här är operations berettelse från min jurnal i 1177:operationberätelse. Undrar om man ser något om söga bort/ skära av/ ta bort tidigare tibia skada (vad hände med min diastaz) , helt enkelt har de åtgärdat min tibia skada som de påstor eller? Operatör Ferenc Schneider (Läk) /96zb/ Assistent Alexander Oxblom (Läk) /9h95/ Preop. bedömn. Kvinna med tidigare lateral tibiakondylfraktur. Postoperativt instabilitet och lateral gonartros. Planeras för total knäprotesoperation. Patienten har varit immobiliserad i över 1 år drygt. ASA-klass 3. Patient med allvarligt sjukdomstillstånd Operationsförlopp Välfungerande narkos. Ryggläge. Sedvanlig tvätt och uppdukning. Checklista. Blodfyllt fält. Snittet läggs centralt. Artrotomi medialt. Det tömmer sig synovialvätska, vi tar en odling, inga infektionsmisstankar. Man ser direkt att främre korsbandet saknas. Stor krater på tibiakondylen lateralt. Dålig kvalitet på skelettet, troligtvis immobiliseringsrelaterat. Vi börjar med femur. Vi provar med provprotes storlek 4. Vi bestämmer oss redan nu, på grund av dålig kvalitet på bakre korsbandet, för en PS-protes, en prov 4 PS fungerar bra. På tibia en segmentresektion mäter vi till storlek 3, provar upp systemet med en 16 mm PS-plast. Vi väljer universal basplatta och kort stam 12 x 50 mm. Bra rörlighet och stabilitet, patella spårar fint. På grund av dålig skelettkvalitet måste vi göra benpackning under femur anteriort. Bra rörlighet och stabilitet. Vi väljer komponenterna, således en vänstersidig PS femur, en tibia universal basplatta 3, en stam 50 x 12 mm och sedan en plast PS 3 och 16 mm. Cementöverskottet avlägsnas. Vi spolar rent, lägger infiltrationsanestesi enligt PM, sedan syr vi kapseln, subcutis och huden med Stratafix. Sårlim. Sårförband. Kvalitetsregister Ej aktuell Postoperativ planering Tre doser antibiotika, 4 veckor med Innohep, förlängd antibiotika. Således på grund av dålig skelettkvalitet och immobilisering är patienten troligtvis i stort behov av fortsatt inneliggande vård. Bör kontrolleras av sjukgymnast postoperativt. Patienten ska ha knäortos i 6 veckor i samband med träning och gång, som är låst mellan 0-90°. Patienten ska strikt ha två kryckor i 6 veckor och även en krycka i ytterligare 6 veckor. Röntgen postoperativt. Sårkontroll enligt PM. Återbesök efter 6 veckor med röntgen, antingen till operatören, doktor Oxblom eller doktor Touma. Vi tar ett 10-veckorsåterbesök till sjukgymnast. Sedan 6-månadersuppföljning telefonledes. Vid frågor från sjukgymnasten bör operatören eller Alexander Oxblom kontaktas telefonledes. Recept samt trygghetskvitto har förberetts, komplettering vid behov av avdelningsansvarig läkare. Patienten bör betraktas som ASA 3, ej lämplig för vårdval med tanke på förväntad rehab-tid.


Nu går vi igenom texten noggrant nedan och förklarar vad som faktiskt gjordes och vad som inte gjordes, särskilt i relation till min gamla tibiaskada och diastas.


 1. Sammanfattning av vad som står i operationsberättelsen

Diagnos före operation:

”Tidigare lateral tibiakondylfraktur. Postoperativ instabilitet och lateral gonartros.”

Det betyder att de erkänner att du hade:

  • En tidigare fraktur i laterala tibiakondylen (det övre yttre hörnet av skenbenet),
  • Som lett till instabilitet och artros i knäleden.
    Alltså: följderna av frakturen, inte frakturen i sig, var orsaken till operationen.

 2. Vad de faktiskt gjorde under operationen / Översätta de tekniska delarna till vanliga ord:

”Snittet läggs centralt. Artrotomi medialt…”
→ Vanligt standardsnitt för knäprotes, de öppnade leden framifrån.

”Det tömmer sig synovialvätska … inga infektionsmisstankar.”
→ Ingen infektion.

”Man ser direkt att främre korsbandet saknas.”
→ ACL (främre korsbandet) var borta – inte ovanligt efter trauma/artros.

”Dålig kvalitet på skelettet, troligtvis immobiliseringsrelaterat.”
→ Benet var skört, troligen osteoporotiskt efter lång inaktivitet.

”Bra rörlighet och stabilitet, patella spårar fint.”
→ Det såg stabilt ut under operationen, vilket är positivt.


 ✅3. Vad de inte nämner – och vad det betyder

Det finns inget i operationsberättelsen som tyder på att man:

  • Avlägsnade eller fräste bort hela den gamla frakturlinjen,
  • Fyllde ut kratern med bentransplantat eller metallaugment,
  • Korrigerade diastasen (benluckan),
  • Eller gjorde någon form av axelkorrigering (osteotomi).

Det betyder att din gamla frakturskada inte kirurgiskt “åtgärdades” i sig.
I stället har man placerat protesen ovanpå den befintliga felställningen, så långt det gick att jämna till med sågen.

Man har alltså gjort:

✅En standard total knäprotes (PS-typ),
❌ Men ingen specifik rekonstruktion av tibias defekt.


 4. Vad det troligen innebär för resultatet

Eftersom de beskriver:

”Stor krater på tibiakondylen lateralt”
”Dålig skelettkvalitet”
”Segmentresektion”

… så är det hög risk att:

  • Den gamla felställningen delvis finns kvar under protesen.
  • Basplattan (tibiakomponenten) vilar på ojämnt ben → det kan påverka belastning och känsla i knäet.
  • Diastasen (benluckan mellan fragmenten) lämnades orörd, men “överbryggades” av cement och metall.

Detta kan leda till att:

  • Protesen känns instabil eller “vobblig” vid belastning.
  • Du får smärta under tibia eller i laterala facket.
  • Det kan uppstå mikrorörelser eller långsam subsidence (sjunkning) av tibiakomponenten om benet var för svagt.

📊 5. Kort slutsats – vad operationen faktiskt gjorde


Sammanfattning i enkla ord:

De satte in en knäprotes, men de reparerade inte din gamla frakturskada.
Kratern (där benet var nedpressat) har troligen inte fyllts igen ordentligt, utan protesen sitter delvis ovanpå det ojämna området.
Det ger mekaniskt bättre rörlighet än innan, men sannolikt inte full belastningssymmetri.


Vill du att jag i nästa steg förklarar vad man brukar se på röntgen efter en sådan operation (hur man ser om protesen sitter i gammal felställning, om basplattan lutar, eller om benet har sjunkit)?
Då kan du jämföra med din postoperativa röntgen i 1177.

PÅTALAR ATT NÅGOT INTE STÄMMER

Patienter upplever att deras smärta och besvär inte tagits på allvar, nonchalerats och fått höra att ”smärta är något man får räkna med”. I vissa fall har korrekt diagnos ställt efter några dagar eller några veckor, medan i andra ärenden framkommer att det dröjt flera år.

I flera fall beskrivs hur fördröjningen av diagnosen lett till konsekvenser, exempelvis operation på grund av att frakturer läkt fel, eller utebliven operation/behandling på grund av att det dröjt för lång tid. Konsekvenserna beskrivs även i form av bestående men såsom känselbortfall, smärta, inkontinens, samt att det ”påverkat hela livssituationen” både socialt och yrkesmässigt.

 2022-10-31 21:17

SKRIV UT

Antecknad av

Martin Österblad (Fysioterapeut/Sjukgymnast)Södertälje Rehab

HEMBESÖK

AKTUELLT

Patienten är mycket oroad och upprörd över hennes situation kring knät och benet. Hon uppger att hon gråtit hela helgen och har en väldigt dyster syn på hur hon kommer kunna vara aktiv i framtiden. Patienten är extra bekymrad över en uppfattad ”snedvridning” av benet och benlängdsskillnad.

Eftersom patienten fortsatt upplever en nedsatt känsel i foten så skulle det kunna röra sig om en impingement av Tibiala/Peroneala nerven.

osteosynteshaveri

Säger att rörelseframgång i knä avstannat.

Det betyder att ditt knä blir stelt och inte vill böjas eller sträckas helt ut.Tänk dig att dina leder och muskler runt knät har ”fastnat” i en viss ställning. De har förlorat sin rörlighet.Kontraktur: betyder att vävnaderna runt leden (muskler, ledkapsel, senor) har blivit korta och stela. De har ”krympt” och vill inte längre sträckas ut.

PRELIMINÄR BEDÖMNING dr. Hylin

Besvär efter lateral tibiakondylfraktur vänster med svåra besvär med mobilisering, instabilitetskänsla och valgusvinkel i knät. Röntgenologiskt tycker jag inte att valgusfelställningen har någon bra förklaring. Det saknas några mm i reposition men detta borde inte medföra en så stor felställning. Troligen bidrar den nedsatta sträckförmågan kanske i kombination med lite rotation av benet att felställningen accentueras. Den luxerade menisken verkar inte ge några större besvär och inte heller breddökningen av tibiakondylen. Det är tveksamt om det går att tillföra något operationsmässigt då frakturen är läkt men jag väljer att beställa en HKA-mätning för att om möjligt avgöra om det föreligger en ordentlig felställning. För övrigt måste patienten fortsätta med sin träning och det är viktigt att hon inte utvecklar en kontraktur i knät. Om hon i full extension fortfarande har en valgusfelställning kan man eventuellt överväga en osteotomi men då måste hon ju under alla omständigheter först ha tränat upp extensionen. Jag följer upp med telefonkontakt efter HKA-mätningen.

Uffe Hylin (Läkare)SÖS Ortopedmottagning

ANTECKNING

Pat har varit på HKA-mätning, som visar 3-4° valgus i vänster knä jmf höger (87,1° jmf 83,7° när jag mäter femurkondylerna mot tibiaslängsaxel), men 6° mer valgus vä mot hö vid standard HKA. Hon har ju också en höftprotes på vänster sida och där har hon nästan 20 mm ökad offset, vilket ger en varusvinkel i femur på närmare 3°. Sammantaget ser det mest ut som att det är den ökade offset i höften som ger ökad varus i femur och därmed ökad valgus i knät. Dock ganska små värden, 3-4 grader, och dessutom står hon inte helt sträckt med benet. Bedömning: Ökad varus i höften pga ökad offset efter protesop i kombination med lite ökad valgus i knät efter knäfraktur, tillsammans med extensionsdefekt på ca 15° i knät gör att knät blir för medialiserat vilket ger besvär. I första hand träning med sjukgymnast för att träna upp rörligheten så att hon kan sträcka fullt. Med full sträckning blir de övriga felställningarna närmast försumbara och troligen ger de då inte besvär heller. I alla fall inte mer besvär än hon hade innan knäfrakturen, offset i höften är ju oförändrat. Jag försöker nå pat per telefon men får ej svar idag. Försöker igen senare.

Telefonsamtal med patienten. Undertecknad meddelar svar på HKA-mätningen i enlighet med min förra anteckning. För ett ganska långt samtal idag. Undertecknad tycker att patienten ska träna ordentligt så att hon får ut sträckningen i knät samt styrka och balans.

Postop valgusfelställning och instabilitetskänsla. Fick en remiss för ortos 230120, men pat upplever att den ortosen snarare förvärrar valgusfelställningen. Om det går att justera den ortos hon har eller om hon behöver en ny av annan typ får ni bedöma. Syftet med ortosen är att hålla hennes vänstra knä i normal vinkel, vilket är 8 grader mindre valgus än nu. Uppmätt HKA-vinkel på rtg i höger (friska) knä är 6 grader och i vänster knä (skadade) 13 grader. Kliniskt i stående mäts motsvarande vinklar till 7 resp 15 grader.

HKA-mätningen visade 6º ökad valgus men den är också utförd när hon inte riktigt kunde sträcka på knät och nu när man tittar på henne rent kliniskt är felställningen åtminstone 6º snarare 8º kanske 10º. Det här gör ju att hon slår ihop knäna när hon går och får inte ned foten riktigt i rätt vinkel mot underlaget.

Nedsatt sensibilitetDålig känsel på ytan av skinnet.

Patienten kände därefter att hon successivt fick mera ont i sitt knä. Sista året noterat att knät går mer och mer i valgus.

Lokalstatus Nedre extremitet, vänster knä: i vila tydlig valgusfelställning. Även instabilitet vid valgusvackling, framkallar smärta. ROM 0-120 grader.

ANTECKNING

Hej dr. Rutger Elinder tack för dagens besök. Glad att nu efter 14 månader vet vi vad är felet. Om jag uppfattade rätt har det krashad i kondylen och med metal – materjalet . Då är jag med ett brutet ben och kan inte förstå att jag blir inte opererad akut, eller så snabbt som möjligt. Notera att jag fick massa andra skador på grund av mitt knä, bla winged scapula, och att på tredje gång måste avboka mitt högra höft opperation. Jag får bara nya och nya skador varge dag, samtidigt som jag riskerar att få skadda på mitt vänstra öpererade höft och som jag sagt till dig fick en stor grup som en handflatta. Den enda som jag vill är att bli operard så snabbt som möjligt. Att vänta till vår är inte rimligt. Ber dig svara med en diagnos och åtgärder mvh Marina Milojcevic 070981832

Fått remissvar från SöS som rekommenderar att vi tar bort plattan i en första seans, därefter aktuell för knäprotes.

Åtgärd/behandling

 2023-11-15 09:53 för extraktion av platta tas bort min osteosyntes material

Sövd patient. Lokalbedövning med adrenalin i operationsområdet preoperativt. Går in i gamla ärret. Fin subcutan vävnad, inte särskilt ärrigt. Frilägger plattan och extraherar sju skruvar utan svårighet. Plattan lyftes ur. Det ses inte särskilt stora ojämnheter i benet. Försluter såret med Vicryl subcutant samt Ethilon i huden.

”Difficult primary knäprotesoperation” betyder helt enkelt:

Att sätta in ett artificiellt knä för första gången var ett svårt och komplicerat ingrepp.

Tänk dig att byta ut en del i en maskin. En ”vanlig” operation är som att byta en enkel del som lätt lossnar. En ”svår” (difficult) operation är som att byta en del som sitter fast, är rostig, förvriden eller omgivningen är i dåligt skick.


Lite mer detaljerat:

  • Primary: betyder ”första gången”. Det här var alltså inte en omoperation där man byter ut en gammal protes.
  • Knäprotesoperation: operationen där man sätter in ett artificiellt knäled.
  • Difficult (svår): Det här är nyckelordet. Det talar om att kirurgen mötte oväntade utmaningar under operationen.

Varför kan en ”första” operation vara svår?

Det är oftast på grund av tillståndet i knät innan operationen. När läkaren öppnade knät såg de att det var mer komplicerat än ett vanligt slitet knä. Vanliga skäl kan vara:

  1. Allvarlig benförlust: Benet (särskilt tibiaplatån) var så slitet och krossat att det fanns lite stadigt ben att fästa protesen på.
  2. Stora felställningar: Knäet var mycket böjdat (”O”-ben eller ”X”-ben) i en extrem vinkel, vilket krävde mycket korrigering.
  3. Rörelsebegränsning: Knät kunde knappt böjas eller sträckas p.g.a. stela ligament och mjukdelar (kontrakturer).
  4. Tidigare allvarliga frakturer: Efter ett grovt benbrott (precis som ditt Schatzker typ 2-brott) kan benet ha läkt i en felställning, vilket gör det svårt att placera protesen korrekt.
  5. Benskörhet (osteoporos): Benet var mjukt och poröst, vilket gjorde det svårt att få protesen att sitta fast ordentligt.

Sammanfattning:

När en kirurg skriver att operationen var ”difficult primary”, är det en viktig information för andra läkare. Det säger:

”Det här knäet var i sämre skick än vi förväntade oss. Operationen krävde extra tid, speciella tekniker och mer avancerad protes för att lyckas. Man kan förvänta sig en längre och möjligen mer utmanande rehab för patienten.”

Enligt patienten så blev hon aldrig bra efter operationen, kände direkt att knät var snett.

Aktuellt2024-02-01 13:09

SKRIV UT

Antecknad av Rutger Elinder

Sammanfattningsvis går jag åter igenom händelsförloppet med patienten. Förklarar att hon har utvecklat en posttraumatisk artros på grund av frakturen som hon ådrog sig men att man inte har gjort något fel under den tid som varit sedan frakturen. Patienten tycker att vi ska göra en MRT av knät innan operation men jag framhåller att detta tillför ingenting i nuläget då vi har tydligt konstaterad radiologisk artros. Vidare är patienten orolig över att hennes fot och underben är fortsatt svullet och även har en annan färg. Jag förklarar att detta tyvärr är vanligt efter att man har haft en fraktur, att det tar ett par år för muskulaturen i benet att återhämta sig, det är muskulaturen som trycker tillbaka det venösa blodet som nu gör att benet är svullet och även har en annan färg. Nije nista napisao ont i fotled

ÅTGÄRD

Jag rekommenderar att hon använder stödstrumpa.

Jag opererades 2022-08-24. Prognos var att jag ska gå efter 4 månader. Mål att undvika felställning av benet, instabilitet av knäleden och ojämnheter i ledytan. Dvs. smärtfri led, full ledrörlighet, stabil led, rakt ben, ledkongruens. Det har gått 16 månader, ingenting är uppfylld. Min operation är misslyckad, jag kan inte gå. Under tiden har jag utvecklat posttraumatisk artros och behöver en total knäplastikoperation. Accepterar tänker inte ställa mera frågor om den.

Jag är enorm rädd att en total knäplastik inte löser alla mina problem (ber dig i preventiv syfte kolla mina symptom och åsikt): problem med patella, medialt och lateralt kollateralligament, ont i fotleden som är direkt kopplad till tibia rörelse. Framför allt den felläkta tibiaskada (DT 2023-10-09)

Jag använder ord som felställning, felläkning, mekanisk fel, funktionellbegrensing, känns som att ben är bruten, ingen funktion, kan inte stå på benen, har aldrig kunnat göra en endaste steg, kan inte belasta benen, foten har ingen normal kontakt med mark, känns vriden…orsakar mig stora problem…inkontines…skuldblad som sitter inte på sitt plats…rädd varge moron om jag kan kliva ut ur sängen… Följderna kan vara katastrofala och sen finns det inte återvändo. Att göra en total knäplastik är säkert oundvikligt men det känns som att vi behandlar artros medan vi struntar i min ursprungliga felläkta tibia skada, missar att undersöka min patella och underskattar på nytt mina mjukdelsskador.

ÅTGÄRD

Jag rekommenderar att hon använder stödstrumpa.

 Pseudoartros-Felläkt fraktur, koder – bildas en fibrös kallus, vilken leder till smärta och funktionsbegrensningar, 2fördröjt konsolidering”Orimlig fördröjningstid och ofullständig diagnos,

Långvariga smärtproblem kan uppstå med ansamling av fibrös vävnad under huden där senor och ligament sannolikt kommer att skadas, såväl som nerverna. Fibros är tillväxten av överdriven vävnad som kan orsaka förlust av funktion i mjukvävnad och leder.

brännande känsla nära ärret

Om den lämnas obehandlad kan skadad vävnad som blir ärr orsaka allvarligare problem i framtiden.

vilket orsakar stelhet och ömhet.

Medan operation av knän, handleder eller anklar är tänkt att förbättra rörelse och funktion, kan överdriven ärrvävnad runt lederna göra precis tvärtom.

Om det inte finns någon förbättring efter flera månader kan kirurgiskt avlägsnande vara nästa steg.

Hej Dr. Schneider

  1. Ärr – vid borttagning av osteosyntesmaterijal sker dem i samma ärr som vid tibia operation. Läkte fint men det verkar att dem har sytt ner till musklerna eller djup fascia hela längden. Det finns risk att vid knäplastik blir svårt att öppna och operera, vill helst att du ska se på den. Ärret är nedsänkt, köttet hänger ovanpå och går ej att flytta skinn alls, som att den sitter fast, är häftad vid benet: Orsakar mig redan nu stora problem.

Ärret kan begränsas till huden, men ibland kan det finnas ärrvävnad ner i underliggande fettvävnad eller ner till musklerna. Om så är fallet ser man ofta att ärret kan vara nedsänkt i förhållande till omgivande hud. Sådan indragen ärrvävnad åtgärdas bäst genom att ärren skärs bort och att ett fettlager förs in under så att ärrytan kommer upp i normal höjd. I ansiktet kan man göra tvärtom, d.v.s. man slipar ner omgivande hud till samma nivå som det indragna ärret. Vid kirurgisk ärrkorrektion tages stygnen efter 1 till 4 veckor beroende på lokalisation. För att få snygga ärr, syr man oftast inuti huden och denna sutur blir litet ömtåligare än vanliga enstaka stygn, därför rekommenderas stor försiktighet med ärren under hela suturtiden och ett par veckor till. Ärret bör sedan tejpas 1-3 månader efter att stygnen tagits bort.

Diagnostiska fel kan bero på kognitiva faktorer, systemrelaterade faktorer och/eller kunskapsbrist. Kognitiva faktorer innebär exempelvis att hålla fast vid en primär diagnos och inte ta hänsyn till differentialdiagnoser, överta någon annans tänkande, till exempel vid överlämningar i vården, låta den diagnos som ligger närmast i tanken styra, välja eller välja bort information eller att beslut fattas på intuition snarare än på fakta. Systemrelaterade faktorer innebär bl.a. tidsbrist, ineffektiva vård- eller administrativa processer, bristande kontinuitet i vårdprocessen, brister i kommunikation och information, brister i samarbete eller brister i arbetsmiljö, såsom hög arbetsbelastning. Kunskapsbrist kan bero på bristande erfarenhet eller otillräcklig utbildning1

e Lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården i kraft.

berör missade, felaktiga och fördröjda diagnoser.

Försenad

avslitna muskelfästen

PÅTALAR ATT NÅGOT INTE STÄMMER

Patienter upplever att deras smärta och besvär inte tagits på allvar, nonchalerats och fått höra att ”smärta är något man får räkna med”. I vissa fall har korrekt diagnos ställt efter några dagar eller några veckor, medan i andra ärenden framkommer att det dröjt flera år.

I flera fall beskrivs hur fördröjningen av diagnosen lett till konsekvenser, exempelvis operation på grund av att frakturer läkt fel, eller utebliven operation/behandling på grund av att det dröjt för lång tid. Konsekvenserna beskrivs även i form av bestående men såsom känselbortfall, smärta, inkontinens, samt att det ”påverkat hela livssituationen” både socialt och yrkesmässigt.

Förklaring av anatomisk reponering

förklara lätt vad betyder deta: skelettet var reponerat anatomiskt.

Självklart! Det är en medicinsk term som låter krånglig, men betyder egentligen något väldigt enkelt.

”Skelettet var reponerat anatomiskt” betyder helt enkelt:

De brutna benen har lagts tillbaka på precis rätt sätt, så att de sitter som de ska.

Tänk dig att du tappar en pusselbit. När du lägger tillbaka den precis på sin rätta plats, så passar den perfekt. Det är precis vad läkarna har gjort med benet.


Lite mer detaljerat:

  • Reponerat: kommer från ett latinskt ord som betyder ”att sätta tillbaka”. Här betyder det att läkaren har ordnat och rätat ut de brutna benbitarna.
  • Anatomiskt: betyder ”på ett korrekt sätt enligt kroppens byggnad”. Det innebär att benen har lagts i exakt rätt position och vinkel, precis som de satt innan de gick av.

Varför är det viktigt?
Om ett ben läcker ihop fel (inte ”anatomiskt”), kan det bli krokigt eller stelt, och fungera dåligt. Genom att ”reponera anatomiskt” ser läkaren till att benet växer ihop så bra som möjligt, så att du kan använda det normalt igen.

försätt läsa här

fortsätt läsa här också del 5 napisano za lyckliga maria