Bakgrund

  • 2022: Höft operation mars Pather i botten, gick bra men ben känns för lång.
  • 2022 augusti: Samma år augusti tibiakondilfraktur. Efter min tibia skada kunde jag alldrig stå eller belasta ben. När jag vaknar från narkos efter tibia kondyl operatin merker jag direkt att hela foten är svulen till dubbel storläk (skriv alla symptom) vma muskel är helt dött och ben är i valgus.
  • Frakturen läkte i felställning (bekräftat på tidigare DT). Valgus bekräftades också, mera inderökninga visade skada på MCL, pattela, menisken och skuvar som stack. Jag får primär diagnos posttraumatisk artros. Jag tyckte att den var följd av inicial felläkt fraktur glöms bort. Protes skrämde mig inte men att vi underskatar skada från fel läkt tibia och gör inte ny underökning för i protes stunden bild var gammal skremde mig verkligen. Då hade tagit bort min plata och skruvar, det var perfekt att ta MR behövs inte metalreducering, för jag var medveten att min MCL är skadat och att det kan avgöra val av protes. Beviljades ej med motivering att jag kommer inte att behöva kolaterala ligamenter. Även idag ingen ville diskutera om själva protes pasasr.
  • PS-knäprotes (Posterior Stabilized TKA) inopererad för ca 16 månader sedan, med avsikt att ”skära bort” malunion och korrigera höjd.
  • Primär diagnos: posttraumatisk artros, inicial felläkt fraktur glöms bort
  • En PS-protes fungerar utmärkt utan ACL (operations beretelse visar att det sakndes totalt) och PCL. Men Den stora risken hos dig är inte korsbanden – utan skadorna på sidoligamenten och den felläkta frakturen i laterala tibian.Ja – faktiskt det bästa valet i just ett sådant knä.ACL saknades och PCL var obrukbart.
  • Dessa två kan göra att även en PS-protes blir för ”svag”, och då brukar man välja en mer stabil (CCK).tidigare att båda dina kolaterala ligament är skadade, vilket i normala fall hade krävt:Den stora risken hos dig är inte korsbanden – utan skadorna på sidoligamenten och den felläkta frakturen i laterala tibian.
  • Dessa två kan göra att även en PS-protes blir för ”svag”, och då brukar man välja en mer stabil (CCK).
  • desutom en bild visade att jag hade en cista 1cm vilket jag vet inte om den var subkondral och kunde vara orsak om den stor krater som min läkare skriver i operationsberättelse. om cistan är nere i bentet: Vad händer med skruvhål efter borttagning av metal plata och skuvar – kan det vara orsak till den cysta _ kan den orsaka en frakturrisker fraktur i framtiden när jag börjar belasta ben?Långsiktigt: de flesta hål växer igen, men ibland kan de bli kvar som tunnare zoner eller cystliknande defekter.I ditt fall, med dålig benkvalitet och lång immobilisering, är det sannolikt att hålen inte har fyllts igen optimalt → vilket gör tibia ännu mer känslig för svikt och smärta.Hos patienter med dålig benkvalitet kan de kvarstå som “porer” i benet och bidra till instabilitet eller smärta.Men i ditt fall – med lång immobilisering och dålig benkvalitet – är det rimligt att undersöka, eftersom hålen kan ha blivit kvar som svaga punkter.
  • ser att min läkare skrev PL eller  CR-protes.CR-protes kräver intakt PCL. Den fungerar inte om korsband saknas. Så han glömde bort min MCL och möjliget att CCK-protes. Mina kollaterala ligament också är skadade
  • I ditt fall har du två specifika faktorer som gör PCL ännu mindre användbart 1. Tibiakondylen är felläkt och sidoförskjuten→ PCL har fel draglinje, fel fäste, och fungerar inte biomekaniskt. operationsberättesle förklarar indirekt: “Stor krater på tibiakondylen lateralt”→ Din felläkta tibiakondylfraktur har förstört fästet/draglinjen för PCL.
    → Ett skadat/felspänt PCL kan skapa instabilitet eller fel glidning. Om kollaterala ligament också är skadade→ Då förlitar man sig ännu mer på protesens mekaniska stabilitet. Dålig kvalitet på skelettet, troligtvis immobiliseringsrelaterat→ Lågt benutbyte försämrar PCL:s funktion.Ett knä med felställning + trasiga kollaterala ligament
  • Kollaterala ligament De nämner dem inte – mycket vanligt. Men stabiliteten hanteras av protesen + stamutrustningen. + kort stam räckte det fördelning av belastning. Kort stam 12 × 50 mm: För att kunna sätta in en stam i tibia måste kirurgen öppna märghålan. Det görs med en borr eller intramedullär fräs för att skapa ett hål där stammen kan föras ner.
  • 16 mm = tjockleken på polyeten-inlägget. Om inlägget är för tjockt → knät kan bli för spänt → svårt att böja.hur mycke av benvävnader var de tvungna att ta bort av tibiaOm inlägget är för tjockt → knät kan bli för spänt → svårt att böja.Om inlägget är för tjockt → knät kan bli för spänt → svårt att böja. Jag kan inte böja mer än 95 och har ont att sträcka 16 mm = är en indirekt markör för hur mycket ben saknas, men inte en exakt siffra på hur mycket som sågats bort.
  • → Ökar belastningen på PCL → det blir uttänjt, skadat eller obrukbart. Kirurgen såg redan under operationen att PCL inte var funktionellt. Kanske därför han hade bara att säga till mig anmäll som vårdskada. Kanske därför han vill inte diskutera medicinska frågor med mig.
  • relationen mellan tibia och femur  
  • “På grund av dålig skelettkvalitet måste vi göra benpackning under femur anteriort.”Tibias ben är ofta mer kompakt än femur i distal del.Benpackning används framförallt där det finns stora håligheter eller risk för sjunkning, vilket i ditt fall var femur anteriort.Därför kan benpackning är aldrig lika starkt som originalet vara en “svag punkt” som ibland förklarar kvarstående smärta eller instabilitet.
  • Stor krater- undrar om det är den diastas från DT som var 6mm och som nu efter så lång tid var en stor krater. Hur bedömde läkaren hur mycke av benvävnad ska skäras bort. Antar visuelt och med Provning av plastinlägg för att se vilken tjocklek som behövdes för stabilitet. /jiggar? gjordes praktiskt, inte dokumenterat i siffror men min läkare vill inte äns ta upp frågan om hur mycke benvävnaden tagist bort. En bätre planering med ny DT vilket nekades kunde hjälpa till Mikrotrauma vid vardagsrörelser: Även små rörelser i ett instabilt knä kan nöta bort ytterligare ben.  Kirurgen såg därför en större defekt än väntat och fick kompensera med ett tjockare plastinlägg.Cystbildning eller subkondral kollapsKoppling till artros och trauma: cystor är vanliga vid artros, men hos dig är de sannolikt kopplade till fraktur och felställning.Om cystan ligger längre ner i benet (t.ex. 5 cm under ledytan den kan fortfarande försvaga benets struktur djupare ner. Om den är stor kan den minska hållfastheten för en stam eller skruv som ska förankras i märghålan.Kliniskt kan den betraktas som mindre akut för ledytans funktion, men den kan ändå vara viktig för implantatets stabilitet om man använder stammar eller förankring i tibia.Med dålig benkvalitet kan även en djup cysta vara en svag punkt som gör att implantatet inte sitter helt stabilt. CT eller röntgen före operation: här kan man mäta defektens djup i millimeter och jämföra över tid. Det är den mest exakta metoden, men kräver att någon faktiskt gör mätningen och dokumenterar.

Kort sammanfattning

BenProblemÅtgärd
FemurPoröst/dålig kvalitetBenpackning + cement
TibiaLateralkondyl krater + dålig kvalitet men inte kritiskt poröstSegmentresektion + universal basplatta + 16 mm PS-plast (ingen extra förstärkning)

Slutsats: Tibia förstärktes inte med benpackning – plastinlägget + basplattan gav tillräcklig stabilitet.

jag fick blod transfusion flera gånger

3. Främre korsband saknas

  • Redan från början instabilitet i knäet.
  • PS-protes (posterior stabilized) väljs för att ersätta korsbandsfunktionen.
  • Kritisk punkt: om mjukdelarna runt knäet är svaga eller benkvaliteten dålig, kan även en PS-protes ge kvarstående instabilitet → känsla av att inte kunna stå.

Trots operation har funktion och smärta försämrats betydligt jämfört med preoperativt. Konsekvenser av uteblevna underökningar är att jag är rulstolsbunden och hela kroppen förfaler, varie dag är min skellet och musklel svagare och vörstaär ryggen.

5. Dålig kvalitet på skelettet (immobiliseringsrelaterat)

  • Detta är en central förklaring.
  • Dålig benkvalitet gör att cement och implantat inte får optimalt fäste.
  • Kan leda till mikrorörelser, smärta och känsla av instabilitet.
  • Benpackning under femur anteriort är ett försök att kompensera, men det är en “svag punkt”.

Sammanfattning – kritiska punkter som kan förklara din situation

  • Dålig benkvalitet → svagt fäste för implantaten.
  • Stor krater på tibia → kräver tjock plast (16 mm), vilket är ovanligt och kan ge instabilitet.
  • Kort stam på tibia → kanske otillräcklig för att fördela belastningen.
  • Benpackning under femur → svag punkt som kan ge smärta.
  • Avsaknad av korsband + PS-protes → risk för kvarstående instabilitet om mjukdelarna inte bär upp.
  • Intraoperativ “bra stabilitet” betyder inte att det fungerar vid verklig belastning.

Slutsats: Operationsberättelsen visar flera avvikelser från “normal” knäproteskirurgi – tjock plast, kort stam, benpackning, dålig benkvalitet. Alla dessa är riskfaktorer för att du idag inte kan stå och har ont.

Jämförelse: Normalt vs. Din operation

MomentNormalt förloppDin operationMöjlig konsekvens
BenstatusTillräcklig benkvalitet för stabil cementeringDålig benkvalitet, troligen immobiliseringsrelateradSvagt fäste, mikrorörelser, smärta
KorsbandFrämre korsband ofta borttaget, bakre korsband kan bevarasFrämre korsband saknas, bakre korsband dålig kvalitet → PS-protesRisk för kvarstående instabilitet
TibiaMindre defekter, standardresektionsnivåStor krater lateralt, segmentresektionKräver tjock plast, risk för ojämn belastning
Polyetylen-inläggVanligt 9–12 mm16 mm (ovanligt tjockt)Instabilitet, svikt, smärta vid belastning
Stam på tibiaLängre stam används vid dålig benkvalitetKort stam 12 × 50 mmOtillräcklig förankring, risk för lossning
FemurStabilt ben, ingen packningBenpackning anteriortSvag punkt, risk för smärta och instabilitet
Intraoperativ stabilitetBedöms som bra, men testas under belastning“Bra stabilitet” på bordetKan vara missvisande – verklig belastning avslöjar instabilitet
CementeringGod förankring i frisk benvävnadCement i dåligt benRisk för mikrorörelser, smärta
Samlad bildImplantat sitter stabilt, normal plasttjocklek, god benkvalitetFlera kompromisser: tjock plast, kort stam, benpackning, dålig benkvalitetFörklarar smärta och oförmåga att stå

Slutsats

Din operationsberättelse visar flera avvikelser från ett “normalt” förlopp:

  • Tjock plast (16 mm) → ovanligt, tyder på stor benförlust.
  • Kort stam → mindre stabilitet vid dålig benkvalitet.
  • Benpackning → svagare än intakt ben.
  • Generellt dålig benkvalitet → gör att cement och implantat inte fäster optimalt.

3. Genomförda undersökningar

  • Scintigrafi: ingen proteslossning.
  • Proteslösningsundersökning: ingen lossning.

Förlåt för min hipotes, men jag är medveten att 20min räcker aldrig att upptäcka vad som händer under 3,5 år och vill bara hjälpa till med ledtråd som kan leda till din diagnos.

Min oro: “massa ost” efter 3,5 år i sängen

  • Ben blir svagare av långvarig immobilisering – det stämmer. Man kan få osteoporosliknande förändringar, där strukturen blir porös.
  • Men: ben är levande vävnad. Det kan stärkas igen med belastning, träning och ibland medicinsk behandling (t.ex. osteoporosläkemedel).
  • Det är inte så att benet permanent förvandlas till “ost” som aldrig kan användas. Det är mer en fråga om hur mycket som kan återhämtas och om det räcker för att bära en ny protes.

1. Alla möjliga felställningar efter lateral tibiakondylfraktur

A. Dislokation / diastas (glipa mellan frakturfragment)/ disaligment/diastas./kratern/

B. Vinkelfelställning (angulär felställning) / den bevisade valgus/ Fragmentet lutar fel i frontal- eller sagittalplanet. (Posterior tilt-bakåtlutad/ Anterior tilt (framlutad)

D. Translation (förskjutning i sidled eller framåt/bakåt) Lateral Medial Anterior/posterior translation

E. Depression / ojämn ledyta / kompression I ditt fall nämns: nedpressning, “Oregelbunden ledyta”“Subkondral skleros”“Depression av laterala tibiaplatån”/ Impression Step formation

F. Subluxationer – delförskjutning av ledytorna Beskrivs som:Subluxation anterior/posterior”/“Lateral subluxation av tibia i förhållande till femur”

G. Felställning relaterad till knäprotesen (postoperativ)

Efter en PS-protes (posteriort stabiliserad protes) kan felställningar uppstå om tibian var felställd före operationen eller har sjunkit efteråt.

Radiologiskt kan man se:

  • Rotation av tibialkomponenten
  • Posterior slope felaktig
  • Offset mot femurkomponenten

Vanliga formuleringar:

  • “Malposition av tibial komponent”
  • “Rotation deviation of tibial tray”
  • “Posterior slope increased/decreased”

 Förslag till remiss-text: ”Frågeställning”

”DT knä: utredning av tidigare laterala tibiakondylfraktur och nuvarande PS-knäprotes.
Vänligen bedöm:

Oregelbundenheter i laterala tibiaplatån samt tecken till skleros eller fel läkningsvinkel.”

Eventuell kvarstående felställning:

varus/valgus

anterior/posterior tilt

lateral/medial/anterior/posterior translation

diastas

impression/depression

stepoff i ledyta

Rotationsfelställning:

intern/extern rotation av proximala tibia

tibial torsion

rotation av proteskomponenter

Subluxationer av tibia mot femur.

Position och läge av tibialkomponenten i protesen:

vinkling

rotation

tibial slope

integration / subsidence (sjunkning)

”DT knä: utredning av tidigare laterala tibiakondylfraktur och nuvarande PS-knäprotes.
Vänligen bedöm:

  1. Eventuell kvarstående felställning:
    • varus/valgus
    • anterior/posterior tilt
    • lateral/medial/anterior/posterior translation
    • diastas
    • impression/depression
    • stepoff i ledyta
  2. Rotationsfelställning:
    • intern/extern rotation av proximala tibia
    • tibial torsion
    • rotation av proteskomponenter
  3. Subluxationer av tibia mot femur.
  4. Position och läge av tibialkomponenten i protesen:
    • vinkling
    • rotation
    • tibial slope
    • integration / subsidence (sjunkning)
  5. Oregelbundenheter i laterala tibiaplatån samt tecken till skleros eller fel läkningsvinkel.”

Disalignment 1 cm bekymrar mig mest

  • Hela laterala delen av knät står fel i sidled.hela laterala ledkomplexet förskjutet i sidledDet är en tredje felställning → sidoförskjutning (translation).Det handlar inte om att kondylen är ”bredare”.
  • Det betyder:
  • Den laterala tibiaplatån är förskjuten i sidled i förhållande till femur.
  • Den står 1 cm längre ut eller in jämfört med där den borde vara.
  • Translation.
  • Vanligt vid valgus.
  • Mycket kan påverka fotleden → (som jag kan förklara detaljerad).

Det är typiskt vid:

  • valgusfelställning
  • lateral splittrade frakturer (S II men läkaren skriver också att det är S4
  • kvarstående sidodrag pga ligament/menisk/benförlust
  • fel läkningsvinkel

Åt vilket håll är förskjutningen? Troligen lateralt utåt (valgusriktning), men DT-texten säger inte det explicit. Mest sannolikt: Laterala sidan har glidit utåt = valgusrelation. Det stämmer med: min känsla, subkondral skleros (överbelastning lateralt), depression lateralt, diastas, tidigare valgus jag merkte direkt efter operationen, oregelbunden ledyta…hela ben laterart dömnar – här nånstans måste det finnas förklarning varför är hela fot och fotläden så drastik påverkad ( fot bekymrar mig ännu mera är själva knä och felläkt tibia, för en expert kommer det vara lätt som en plätt, men fot kan vara koplat med ex fibula. Nån slags vridning eller förbindelse mellan tibia. Femur vriden inåt, tibia utåt…

”Ingen sänkning av ledspalt” – vad betyder det?
Det betyder: Själva mellanrummet mellan tibia och femur är inte minskat.
Dvs: brosket är inte nött bort (slitage/ artros) i obelastat läge.
👉 Ledspalt = broskavstånd
👉 Depression = benet är nedsjunket
Dessa är två helt olika saker.

Varför är ledspalten normal trots depression?
För att CT gjordes i obelastat läge. När du står upp belastas den nedsjunkna laterala sidan mycket mer. I liggande kan ledytespaltet fortfarande se normal ut.

 tydlig, medicinskt korrekt och logisk förklaring till hur en valgus-felställning i lateral tibiakondyl (så som du hade) kan påverka fibula, fotleden och ge kraftig smärta där.

1. Möjliga ligamentpåverkan vid tibiakondylfraktur med valgus